Faran med stort saltintag tonas ner i stor studie & ROCHE bötas

Informationsgranskningsnämnden har fällt ROCHE för bjudresa till Aten , vilket förhoppningsvis skapar tryck på bolagen att uppträda etiskt och minskar trycket på de läkare som bjuds att ”återgälda” deras gästfrihet i receptblocket. Patientorganistionen är dock besviken o menar at de fällts felaktigt. Branschorganisationen Lif ska förtydliga regelverket, vilket inte skadar.

Vidare berättar Dagens Medicin  att de följt upp de sryga 150K människor som deltagit i en stor studie om saltintag o sjukdom att de ÄNDRAR sin rekommendation att dra ner på saltet .
Sneast 2014 skrev de så här ”

– Den mängd salt som de flesta svenskar får i sig verkar vara på en lagom nivå i förhållande till risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Om man skulle minska saltintaget drastiskt genomför man ett stort naturligt experiment utan vetenskapligt stöd, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Hon och hennes kolleger från flera olika länder presenterar fynden i två artiklar i tidskriften New England Journal of Medicine.

Forskarna har studerat saltintaget för nästan 102 000 personer från hela världen genom att mäta saltutsöndringen i urinen. Deltagarna har sedan följts i snitt 3,7 år.

Resultatet visar bland annat:

  • Att personer som hade ett mycket högt intag av koksalt oftare drabbades av hjärtinfarkt och stroke, men det gjorde också personer med ett förhållandevis lågt intag av salt. Lägst risk för ny hjärt-kärlsjukdom hade de med ett saltintag på 7,5 till 15 gram per dag*. I Sverige ligger intaget i snitt på 10 till 12 gram, enligt Livsmedelsverket.
  • Att högt saltintag var kopplat till högre blodtrycksvärden. Detta var framför allt tydligt hos personer med redan etablerat högt blodtryck, hos dem som åt mer än 12 gram koksalt om dagen och dem som var äldre än 55 år.

 – Våra resultat modifierar tidigare budskap, som varit baserade på mindre kliniska studier där man bland annat följt blodtrycksförändring efter att man minskat saltintag, säger Annika Rosengren och fortsätter:

– Förut har man sagt ”ju lägre saltintag desto bättre”. Det tycks dock finnas en fara i att minska saltintaget för mycket. Och risken att drabbas av högt blodtryck verkar inte heller vara så stor vid måttligt intag.

Några av resultaten ligger dock i linje med dagens rekommendationer:

– Vi ser att ett intag av kaliumsalt verkar kunna balansera ett högre intag av natriumsalt, det vill säga koksalt. Kalium finns det mycket i frukt- och grönsaker, vilket det alltså fortsatt är bra att äta mycket av, säger Annika Rosengren.

Inte heller anser hon att resultaten ändrar budskapet till livsmedelsindustrin, vars produkter står för runt två tredjedelar av svenskarnas saltintag.

– Det är inte bra att så mycket av saltet vi får i oss är dolt i till exempel bröd och färdigmat. Det är bättre om vi kan styra över saltintaget själva och en del svenskar får trots allt i sig för mycket salt, säger Annika Rosengren.

Hon betonar att de aktuella resultaten är baserade på en observationsstudie och att inga orsakssamband därför kan fastslås.

– Samtidigt är det här det mest ambitiösa observationsstudien hittills. Det hade varit mycket svårt att designa en stor randomiserad studie där man studerade effekterna av olika saltintag över tid, säger Annika Rosengren.

Dagens Medicin har intervjuat Hanna Eneroth på Livsmedelsverket om de nya rönen. Läs intervjun här.

* Rättelse 5 sept 2014: På grund av en felaktig omräkning av angavs tidigare något felaktiga siffror på vad forskarna kom fram till var det mest optimala dagsintaget av salt.

Läs abstract till studierna:

Detta orsakade rabalader och inte minst Hammarsköld som vi skrivit om tidigare menar att saltbrist är dödligt o det dör mer av det dagligen än folk vill förstå. Vi har tidigare skrivit att det är en myt som livsmdelsverket underblåser som medför livsfara. Allt är dock relativt och äter man salt pommes frites nötter lr mkt färdigmat brukar det vara rejält saltat , dock inte med jod vilket industrin borde för sköldkörtelns funktion inte minst men även då cancer ökar ( enl Dr Brownstein mfl),

I dagens upplaga av Dagens medisin skriver man ;

De flesta individer kan äta runt två teskedar salt om dagen utan att det ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke. Det är slutsatsen när data från den omfattande internationella Purestudien analyserats på nytt.

Men frågan om salt är bra eller dåligt är komplex, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin och medförfattare till studien.
– Vi behöver salt för att överleva men vi ska inte äta för mycket. Eftersom det finns stora individuella skillnader i hur saltet påverkar blodtrycket och vilka risker det medför är det svårt med exakta gränsvärden. Det sammanlagda budskapet är att det inte finns någon anledning till att en frisk vuxen person som äter måttligt med salt behöver minska sin konsumtion, säger hon.

Resultatet som nu presenteras bygger på en ny analys av en studie som publicerades 2014 där forskarna undersökt riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom bland över 156 000 människor från 17 länder. Slutsatsen i denna nya analys går i linje med den förra, skillnaden är att deltagarna nu följts i ytterligare fyra år och att man analyserat utfallet på samhällsnivå.

Forskarnas slutsats är att en vuxen person kan konsumera upp till fem gram natrium per dag utan att öka risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det motsvarar 12,5 gram salt vilket är betydligt mer än Livsmedelsverkets rekommendation om ett medelintag på högst sex gram salt per dag.

I samhällen där saltkonsumtionen är högre än så, framför allt i Kina, såg forskarna en koppling till en ökad risk att drabbas av stroke. Däremot såg de ingen ökad risk för hjärtinfarkt och högt saltintag.

När resultat från Pure publicerats tidigare har den stött på kritik, bland annat har metoden där salthalten enbart mäts i deltagarnas morgonurin ifrågasatts, vilket Dagens Medicin skrivit om. Annika Rosengren menar att mätmetoden är bra men att det kan finnas andra begräsningar med studien.
– Det är en observationsstudie med syftet att återspegla de saltmängder som folk brukar äta så vi kan inte slå fast något orsakssamband. Att göra en randomiserad studie över saltintag är inte görbart eftersom man i princip skulle behöva stänga in folk, säger hon.

Annika Rosengren påpekar att uppföljningen på åtta år är kort ur ett livscykelperspektiv.
– Eftersom vi tittat på medelålders personer så kan vi inte säga någonting om hur barn och unga påverkas på sikt av de saltmängder de får i sig via industriprodukter som exempelvis bröd, ost och smör, säger hon.

I resultatet skriver forskarna att blodtryck påverkas av saltet och för varje extra uppskattat extra gram natrium såg forskarna en ökning i det systoliska blodtrycket med 2,86 mm Hg. Denna koppling sågs i alla samhällen.

– Det finns ett samband mellan saltintag och högt blodtryck så personer som har ett svårreglerat blodtryck eller som ligger på gränser för att behöva medicinera kan pröva att dra ner på saltintaget, annars behöver man som vuxen inte bekymra sig, säger Annika Rosengren.

Forskarna tittade också på kaliumintag och såg där att i områden med ett högt intag kaliumintag tycks ge en minskad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och död. I diskussionen skriver de att ett högt intag av kaliumrika livsmedel som bönor, rotfrukter och frukt kan motverka saltets eventuellt negativa effekter bland dem som konsumerar mer än 12,5 gram salt om dagen.

Resultatet presenteras i tidskriften The Lancet. Sverige och Polen var de enda europeiska länderna som ingick.

Läs mer i abstract:
Andrew Menthe med flera. Urinary sodium excretion, blood pressure, cardiovascular disease, and mortality: a community-level prospective epidemiological cohort study. Lancet, publicerad online den 11 augusti 2018, DOI: DOI:https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31376-X

Receptet på soppan för sköldkörteln Ur boken Kost & Kunskap och kapitlet ”Mat & motion för sköldkörteln” 

”Super-soppa” mot patogener samt anti-inflammatorisk & suverän för SK med massor av jod, selen o zink, B12 o D-viamin

Fräs lök o paprikor lätt o häll på tomat-puré, röda linser, quinoa, höns/ fisk-buljong, vitpeppar, ingefära, nejlika, gurkmeja, chili, cayenne, vitlök, o rivna morötter. Sjud under lock 30 min.

Lägg i torsk/lax o räkor i småbitar som helst mari-nerat i citron, kryddorna o salt o stäng av/sänk värmen.  Låt stå en stund så torsken går precis klar.

Smaka av  + en bit fisk o tillsätt ev mer citron, vinäger salt o kryddor.

Överkurs: koka fond med räkskalen i tomatsåsen o ta bort den innan du lägger i resten. Lite vild lax är kanongott (odlad är giftig), likaså cocosmjök. Fett behövs för att ta upp D-vitamin i fisk om du inte har i lax, annars är soppan  i det närmaste fettfri men mättar ändå bra.

Cocos o morot (falcarinol) är mkt bra mot candida o cancer. Chilli o cayenne är ett måste för smaken o effekten.

Caspasinet ökar ämnes-omsättningen o cirkulationen  o hjälper mot bla magsår o dödar P. Torsk har lättsmält protein o 120% RDI för jod 50% för selen , 56% för B12 o 36% för  D samt övriga mineraler. En höjdare för SK! (foto från Ica.se)

Fisk måste alltid ha varit fryst om man ska äta den knappt klar! Soppan kan varieras mkt även om kryddorna ovan är bäst; t ex med;. fänkål o citron,  saffran lr curry pudrat på äppleklyftor.

En kommentar Lägg till

  1. fightsickness skriver:

    Se gärna Sanna Ehdin o Dag Hammarsköld.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s